Galaxer

Det var Galileo Galilei som riktade sitt teleskop mot det disiga bandet som går över himlen som vi kallar för Vintergatan och upptäckte att bandet bestod av mängder av stjärnor.
1775 lade Immanuel Kant fram teorin att Vintergatan egentligen var en stor stjärnsamling i form av en diskus som hölls ihop av gravitationen och vi befann oss inne i den.
Han spekulerade också i att en del av nebulosorna var egna stjärnsystem och inte en del av Vintergatan.

Galaxer delas in i olika typer efter Hubbleserien.

Galaxernas "släktträd"

Astronomerna har ansett att Vintergatan är en spiralgalax med 4 armar. I så fall skulle den klassificeras som en Sb, men vissa observationer tyder på att vintergatan i själva verket är en stavspiral av typ SBb. Det är betydligt enklare att klassificera galaxer som befinner sig på långt håll, det är svårt när man befinner sig inne i galaxen som ska klassificeras.
Det är likadant med att klassificera galaxer som att döma i konståkning, det är en bedömningssak.
Antalet stjärnor i en galax kan variera från några hundra tusen i de minsta till några hundra miljarder i de största. Vintergatan består av uppskattningsvis 200 miljarder stjärnor, men siffran är mycket osäker. Man uppskattar antalet galaxer i den observerbara delen av universum till ca 100 miljarder.
En märklig sak med galaxers rotation upptäckes i slutet på 70-talet.
Om man tittar på planeters banhastighet så är de högst för de planeter som ligger närmast solen och avtar längre ut. Samma sak sägs i Keplers andra lag: "Varje planet rör sig längs sin elliptiska bana med en sådan hastighet att en linje från planeten till stjärnan alltid sveper över en lika stor area på samma tid."
Det betyder kort sagt att banhastigheten är högre närmast stjärnan och går i princip mot noll när man befinner sig långt från stjärnan.
Banhastigheten för Merkurius är t.ex. 47 km/s medan den är endast 5,4 km/s för Neptunus. (kan ses i linja A i diagrammet)
Galaxer beter sig inte så.
Som du kan se på diagrammet här till höger (linje B) så är banhastigheten i stort sett likadan nära galaxens centrum som i galaxens utkanter.
Orsaken till detta har förbryllat astronomer, men numer så tror man att anledningen till att galaxer roterar sig på detta sätt beror på att vi bara ser en liten del av galaxen egentligen.
Den största delen av galaxen (som vi inte kan se) består av mörk materia enligt teorin. Mörk materia syns inte, men den påverkar omgivningarna med gravitation på samma sätt som "vanlig" materia.
Att mörk materia existerar, det får man nog anse så gott som bevisat, så teorin kanske kan förklara banhastigheten, det är i alla fall det bästa svar vi har just nu.
Mörk materia ska inte förväxlas med t.ex. stoftmoln. Det är lätt att tänka på mörk materia i rymden som materia som inte lyser, d.v.s. stoftmoln. Så är det inte alls. Mörk materia är en typ av materia som påverkar omgivningen med gravitation precis som annan materia (den har massa) men den växelverkar inte med fotoner (ljus). Det innebär att den finns, men är osynlig.

Här ser du några exempel på olika galaxtyper

Elliptiska galaxer
M89 (E0)	M32 (E2)	M 59 (E5)
Spiralgalaxer
M104 (Sa)	M 31 Andromedagalaxen (Sb)	M51 (Sc)
Stavspiralgalaxer
M83 (SBa)	NGC 1300 (SBb)	NGC 1073 (SBc)
	Övriga
NGC 4449 (Irr)