Astronomi
Solsystemet
Rymdfart
Murphys lagar
Amatörradio
Länkar
Bildgalleri
 
 
   

 

Liv i universum?

 

UFO

En av de äldsta frågorna som människan har ställt sig är:
Finns det liv i Universum?
Vi vet ett ställe där det finns liv och det är vår egen jord, det är odiskutabelt, men det är också det enda ställe med liv vi känner till.
Vi har upptäckt att det finns planeter runt andra stjärnor än Solen.
En planet som kretsar runt en annan stjärna än Solen kallas för en exoplanet.
Det verkar finnas så många stjärnor som har planeter runt sig av de stjärnor där man har letat, så det verkar som om planetbildning är ett naturligt inslag när en stjärna bildas.
Men det är mycket lång väg från att se en exoplanet till att hitta ET.

Man har alldeles nyligen (i början av december 2011) hittat en exoplanet runt en stjärna som kallas Kepler 22. Planeten kallas då Kepler 22b. Det finns nårga saker som gör att Kepler 22b är väldigt speciell, nämligen:

  • Kepler 22b's diameter är bara 2,5 ggr Jordens (eller halva Neptunus) vilken ger en betydligt kraftgare gravitation, men ändå acceptabel.
  • Kepler 22b har en omloppstid runt Kepler 22 på 290 dagar.
  • Medelavståndet till moderstjärnan Kepler 22 är 15% mindre än Jordens avstånd tilll Solen (avst. = ca 0,85 AE)
  • Lumniusiteten hos Kepler 22 är 25% mindre än Solens

Astronomerna har räknat ut med hjälp av ovandstående data att Kepler 22b borde ha en snittemperatur på -11° C (om Kepler 22b inte har någon atmosfär) men om man antar att Kepler 22b har en växthuseffekt i en atmosfär ungefär som Jordens skulle temperaturen ligga på +22° C. Mitt i "Guldlockzonen" med andra ord!!!
Det man däremot INTE vet är hur elliptisk dess bana är. Jordens bana är nästan cirkelrund (på ett avstånd om 1 AE) men om Kepler 22b's bana är ellptisk så dess perihelium är långt innanför 0,85 AE och dess aphelium följdaktligen är mycket större än 0,85 AE. eller innnnanför guldlockzonen så kan det göra att Kepler 22b "årstider" går från djupfryst ( kanske -160° C eller mer) till en kort period av någorlunda vettig temperatur till att vara vidbränd som Merkurius. Sen passera en period någorlunda vettig temperatur igen för att sedan sjunka till djupfrysna värden igen. Allt detta sker var 290'e dag. Då är det knappast goda förutsättningar för liv där.
Men man vet helt enkekt inget om Kepler 22b's bana mer än att den går ett varv på 290 dagar.

Till er som vill se Kepler 22 med blotta ögat, glöm det... Kepler 22 befinner sig på 587 ljusårs avstånd och är har en skenbar magnitud är 11,5. Man kan nog se stjärnor med magnitud 6 (högre nummer är svagare stjärna) vid absolut sjärnklart, ingen måne, några mil till närmaste samhälle och bra ögon... man behöver ett riktigt bra teleskop för att kunna se Kepler 22...

För att säga det kortfattat:
Vi har inte kunnat hitta ett enda ställe i universum (utom på Jorden) där liv kan leva.
Planeten runt Kepler 22 är mycket intressant.
Numer så har Keplerteleskopet hittat mer än 1200 exoplaneter varav några skulle kanske kunna vara lämpliga för liv, men vi vet trots allt bara ett ställe med liv och det går inte heller göra sannolikhetsberäkningar på ett enda utfall.
Med det vill jag bara säga att vi inte vet så mycket egentligen.
Den berömde astronomen Frank Drake skrev ned en ekvation som skulle försöka beräkna hur många kommunicerande civilisationer det finns i Vintergatan. De som väljer att "ligga lågt" kommer vi av naturliga skäl inte i kontakt med.
Som någon sa : Beviset för att det finns intelligent liv på andra ställen än Jorden är att de inte har hört av sig än...

Drakes ekvation ser ut så här:

N = R * fp * ne * fl * fi * fc * L

Ekvationen är korrekt, det är det ingen tvekan om men det är värdena på de ingående parametrarna som diskuteras.

N = Antalet civilisationer i Vintergatan
R = Antalet stjärnor som föds i Vintergatan per år.
Man vet väl inte exakt, men det rör sig troligen om 10-20 per år.
fp = Andelen av dessa stjärnor som har planetsystem omkring sig. (1 = 100%)
Vi har hittat så många planetsystem runt stjärnor i närheten så det verkar som om planetbildning är ett ganska normalt inslag när en stjärna bildas. Planeter kan dock inte finnas runt vissa multipelstjärnsystem. Jag är ingen expert i ämnet, men jag tror inte att en planet kan ha en tillräckligt stabil bana runt en multipelstjärna för att kunna existera någon längre tid. Om mitt resonemang om multipelstjärnorna är riktigt, borde alla gånger det här värdet vara mindre än ca 0,5. (Många stjärnor är i själva verket multipelsystem)
ne = Hur många planeter av samma typ som jorden det finns i genomsnitt i ett planetsystem.
Här har vi ingen aning om värdet. Vi kan inte heller säga att det behövs en jordliknande planet för att liv ska uppstå så värdet av den här parametern är väldigt osäker. Vi har hittat planeter runt många andra stjärnor än Solen, problemet är bara att vi än så länge missar de små planeterna (som Jorden) och ser bara de stora (som Jupiter). Tekniken utvecklas ju, så i framtiden kommer vi nog att få bättre uppfattning om värdet.
fl = Andelen av dessa planeter som utvecklar liv. (1 = 100%)
Här har vi absolut ingen som helst aning. Vi vet helt enkelt för lite för att kunna förklara hur det går till när liv uppstår. Här har olika forskare bedömt värdet från 1 (det bildas liv överallt där det är möjligt) till i princip 0 vilket skulle betyda att det aldrig kan bildas liv. Vi vet ju ändå ett ställe det har bildats liv på så värdet är inte 0 i alla fall.
fi = Andelen av dessa planeter som utvecklar intelligent liv. (1 = 100%)
Man kan nog anta att Darwins evolutionsteori (att den mest lämpade överlever, lite slappt utryckt) också gäller på andra planeter. Däremot är det inte helt säkert att det är någon större fördel att vara intelligent men det är nog ändå sannolikt, här borde värdet vara närmare 1.
fc = Andelen av dessa civilisationer som konstruerar en radio och vill kommunicera. (1 = 100%)
Det är ju inte alls säkert att de har någon lust att ge sig till känna men intelligenta varelser har en tendens att vara sociala. Värdet borde vara ganska nära 1.
L = En intelligent och kommunicerande civilisations genomsnittliga livslängd.
Här är det i stort sett omöjligt att ens gissa. Värden på mellan 1000 år till 1 miljard år har nämnts. Vi har ju redan varit på vippen att utplåna oss själva en par gånger så det är väl troligt att värdet inte är så högt i alla fall, men det är omöjligt att veta.

Det är framför allt parametrarna ne, fl och L som är riktigt mycket osäkra. De andra är bara mycket osäkra.
Om man begrundar ovanstående så kommer man snart fram till att beroende på vad man ger de olika variablerna för värden så kan man få fram vilket resultat man vill.
Jag brukar vilja begränsa mig till att resonera om liv (behöver inte vara intelligent) finns någon annanstans. Betänk att Vintergatan innehåller omkring 200 miljarder stjärnor. Om bara 10% av dessa har planeter omkring sig betyder det ändå att det finns 20 miljarder planetsystem i Vintergatan. Betänk också att det finns ca 200 miljarder galaxer i det synliga universum. Det skulle betyda att det finns 4 000 miljarder miljarder planetsystem i universum. Att då säga att Jorden är den enda platsen där liv har utvecklats tycker jag är ganska arrogant.
Som någon sa: "If there is no life elswhere in the universe, it's a terrible waste of space".

BOINC är en "distributed computing"-plattform. Ett projekt som körs heter SETI@home och det syftar till att hitta signaler från rymden som kan komma från intelligent liv.
Du kan läsa mer om BOINC och SETI@home här.

Personligen så tror jag inte att SETI@home hittar några verkligt intressanta signaler. Chansen/risken för det anser jag närmast obefintlig, men det är så sant som det är sagt - det finns bara ett sätt att aldrig finna och det är att aldrig leta....
Det är bara det att vi vet inte riktigt vad vi ska leta efter. Som Michio Kaku (en mycket framstående teoretisk fysiker) uttryckte det: "We could be in the middle of an intergalactic conversation...and we wouldn't even know.", Visserligen har mängder av signaler redan hittats, vad jag vet så är de alla bara intressanta att titta närmare på senare. En intressant signal som har hittats som kallas SHGb02+14a. Min åsikt om utomjordiskt liv är ganska klar: Jag är säker på att liv existerar på fler platser än på Jorden. Om detta liv är intelligent är en annan sak. Tanken att det finns så många planetsystem och ett enda skulle ha liv finner jag helt orimlig. Men observera, jag tror inte att vi kommer att träffa på några små grågröna män någon gång, det är Hollywood som har uppfunnit dem...
Skulle vi hitta liv så är frågan mer: Skulle vi överhuvud känna igen det som liv? Titta bara på livet på Jorden, det finns de mest olika former av liv t.ex. fåglar, kräldjur, fiskar, mikroorganismer, däggdjur, växter, alger m.m. m.m. Ändå har vi alla utvecklats från samma ursprung och har i grunden samma DNA i oss. Vi har också utvecklats i samma miljö, nämligen Jorden.
Tänk er då en utomjording som har varken DNA eller miljö gemensamt med oss. Att de då skulle ha mörka sneda ögon, grå hud, två armar och två ben som de flesta utomjordingar antas ha anser jag är närmast löjeväckande.
För att entydigt kunna svara på frågan om liv existerar ute i världsrymden måste vi först och främst definiera vad liv är för någonting. Den frågan är inte så enkel att svara på som det kan verka.
Om ett av kraven på liv är att det ska kunna föröka sig, är inte en mula liv. Men det tycker jag, och framför allt mulan, att den är.
Är ett av kraven att för att få kallas för liv att det ha en ämnesomsättning så är inte virus liv. Om virus verkligen är liv (i alla fall i vissa faser) kan visserligen diskuteras, men för det mesta säger man ändå att virus är liv.
Säg man till exempel skulle kunna konstruera en så avancerad dator så att den skulle få någon sorts kreativitet, fantasi och känslor. Är det liv?
Men frågan "Finns det liv därute?" kommer aldrig att kunna besvaras med Ja/Nej.
Svaret kommer istället att bli ett Ja/Vet ej.
Ett nytt projekt under uppsegling är PlanetQuest (ej att förväxla med NASA's/JPL's projekt som lämpligt nog heter PlanetQuest det också) som är liknande SETI@home men här analyseras ljuset från olika stjärnor för att eventuellt hitta planeter runt dem. PlanetQuest letar planeter genom att helt enkelt observera stjärnans ljus och se om det finns någon svag nedgång i ljusstyrkan (en planet passerar framför stjärnan och skuggar den lite grann). För att kunna utesluta andra orsaker ställs en mängd krav på resultatet. Man ska bland annat kunna se en karakteristisk nedgång som inte kan bero på solfläckar, teleskopet, jordens atmosfär, den ska givetvis vara perfekt periodisk m.m.
Det finns flera projekt som liksom PlanetQuest ska leta efter exoplaneter (NASA's Keplerprojekt är ett sådant) och PlanetQuest är ett "sidoprojekt" för många av forskarna bakom de projekten. PQ bekostas enbart av gåvor från allmänheten så tidpunkten för lanseringen är osäker. Detta speciellt i finanskrisens dagar.
Läs mer på http://www.planetquest.org och http://www.wired.com/news/space/0,2697,66757,00.html?tw=wn_tophead

Projektet med samma namn på NASA/JPL har ett register med alla upptäcka exoplaneter. Storlek, banparametrar m.m. Registret finns på http://planetquest.jpl.nasa.gov/atlas/atlas_index.cfm.
Ett annat ställe att titta på är The Extrasolar Planets Encyclopedia, det är också ett mycket bra register över exoplaneter.

 

 

 

Parkinsonförbundet