 |
 |
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
|
|
Några speciella stjärnor
Först en par förklaringar:
Spektroskopisk dubbelstjärna: En dubbelstjärna där stjärnorna ligger så nära varandra så de inte kan skiljas åt optiskt.
Optisk dubbelstjärna: En dubbelstjärna där stjärnorna ligger så långt ifrån varandra så de KAN skiljas åt optiskt. En optisk dubbelstjärna kan vara en falsk dubbelstjärna d.v.s. sjärnorna kretsar inte alls runt varandra, de finns bara på nästan samma synlinje.
Skenbar magnitud (apparent magnitud): Positivt värde är svagare stjärna. Den ljusstyrka som stjärnan har på himlen. Som jämförelse har Solen en skenbar magnitud av -26,8 och Polstjärnan 2,1. Man kan vid absolut klart väder, långt från närmaste stad, ingen måne och bra ögon se stjärnor med ungefär magnitud 6.
Absolut magnitud: Positivt värde är svagare stjärna. Den skenbara magnitud som stjärnan skulle ha om den befann sig på 10 parsecs (32,6 ljusår) avstånd. Glasklart, eller hur? Solen har en absolut magnitud på 4,83. Det betyder att om Solen befann sig på 10 parsecs avstånd skulle man visserligen se den med blotta ögat, men den skulle inte vara så stark.
Spektralklass: Stjärnorna indelas efter typ (hur varma de är) i spektralklasser. O, B, A, F, G, K, M (varmast först). På senare tid har man lagt till L och T i slutet.
Några lite speciella stjärnor. (På ett eller annat sätt)
Stjärna |
Skenbar magnitud | Absolut magnitud | Avst. (ljusår) | Radie. (solen = 1) | Anm |
Solen |
-26,8 |
4,8 |
0,000006 |
1 |
|
Pollux |
1,1 |
1,0 |
34 |
? |
|
Castor |
1,6 |
0,6 |
50 |
? |
1 |
Polaris (Polstjärnan)
|
2,1 |
-3,6 |
430 |
30 |
2 |
Rigel |
-0,2 |
-3,6 |
770 |
70 |
|
Deneb |
1,2 |
-8 |
1500 |
>200 |
3 |
Aldebaran |
0,7 |
-0,7 |
65 |
25 |
|
Procyon |
0,5 |
2,6 |
11,4 |
? |
|
Barnards stjärna |
9,5 |
13 |
5,8 |
0,2 |
|
Alpha Centauri |
0 |
4,4 |
4,37 |
1,2 |
4 |
Sirius |
-1,4 |
1,4 |
8,5 |
1,6 |
5 |
Canopus |
-0,7 |
-5,5 |
310 |
60 |
|
Gliese 581 |
10,5 |
? |
20,4 |
? |
6 |
Betelgeuse |
0,5 |
-5,1 |
667 |
1100 |
|
1) Det upptäcktes under 1700-talet att Castor var en optisk (och äkta) dubbeLstjärna. Senare upptäckte man att båda komponenterna i dubbelstjärnan var spektroskopiska dubbelstjärnor. Som om inte det räckte upptäcktes också en tredje komponent bestående av en spektroskopisk dubbelstjärna. Hela systemet kan ses som ett sexdupelsystem.
2) Polaris är det latinska namnet på Polstjärnan. Den består av 4 huvudkomponenter: Polaris A, B,C och D. Polaris A och B ligger ca 80 AE från varandra. 1929 upptäckte man på spektrskopisk väg att Polaris A i själva verket var en dubbelstjärna.
3) Deneb är den ljusstarkaste stjärnan vi känner till. Deneb är en blå jättestjärna med en yttemperatur på ca 8400 K. Om Deneb befann sig på Sirius plats (drygt 8 ljusår bort) skulle den lysa lika klart som fullmånen. Den har därför en mycket kort livslängd och beräknas bli en supernova inom ett par miljoner år.
4) Alpha Centauri är den närmaste stjärnan. Den är en dubbelstjärna (trippel egenligen) där den ena komponenten (Alpha Centauri A) är en gul stjärna av typ G2 (ganska lik vår sol) och den andra är en svagare stjärna av klass K1. De krestar runt varandra i en elliptisk bara så at när de är som närmast så är avståndet mellan dem lika med en sträcka Solen-Saturnus medan den som störst är avståndet Solen-Pluto. Omloppstiden är 80 år.
Det finns en tredje kompnrnt som heter Proxima Centauri. Den befinner sig mellan Alpha Centauri och Jorden så egentligen så är det Proxima som är som närmast oss. Man är dock osäkra på om Proxima i själva verket kretsar runt de två andra stjärnorna i systeme, i så fall är nog omloppstiden minst hundra tusen år. Avståndet mellat Proxima och Alpha är 0,21 ljusår (ca 13000 AU). Proxima är en liten sval röd stjärna som är osynlig för blotta ögat. Den har spektalklass M5 och en skenbar magniud av ca 15.
5) Sirius är den ljusaste stjärnan på himlen. (Utom Solen) Det beror fraför allt på att den ligger så nära. Den är en dubbelstjärna (Sirius A och Sirius B) där huvudstjärnan är en stjärna som väger ungefär som dubbla Solen och har en yttemperatur på ca 10000 K.
6) Är endast med här av två anledingar:
1. Den är ganska närbelägen
2. Den har en helt solsystem med planeter (minst 4) kallade Gliese 581 e, b, c och d omkring sig.
