Astronomi
Solsystemet
Rymdfart
Murphys lagar
Amatörradio
Länkar
Bildgalleri
 
 
   

 

Amatörradio (Hamradio)

 

Här ska jag ge en kort beskrivning av hobbyn amatörradio. (eller hamradio, som man kallar det ibland.) Radioamatörer har stor del i radions utveckling, speciellt den tidiga utvecklingen då det var nästan uteslutande radioamatörer som stod för innovationerna. I radions barndom var gränsen mellan kommersiell och amatörradio lite flytande. Fortfarande är det många radioamatörer som står för många tekniska framsteg på radioteknikområdet, men kommersiella intressen har (som på nästan alla andra ställen) blivit viktigare här också. Hobbyn amatörradio är tyvärr på tillbakgång sedan ett antal år. Hobbyn försvinner förhoppningsvis inte, men den har minskat kraftigt på senare tid samtidigt som medelåldern bland utövarna har ökat.

"Rekryteringen" av ungdomar går m.a.o. dåligt. För den teknikintresserade fanns förut (>20-30 år sen) inte så stort utbud som idag. Nu finns bl.a. Internet och plockar upp unga teknikintresserade. Det är idag inte många i 15-års åldern som hellre mekar i en kortvågsradio än spelar Counter Strike, WoW eller nåt sånt.
Visst kommer det alltid att finnas en "kärntrupp" som inte överger hobbyn (det hoppas jag då i alla fall) men hamradion för en tynande tillvaro, det är bara att inse.
Min egen station är en YAESU FT-950 och mitt callsign är SM2WOR.
Den har 100W uteffekt och täcker alla frekvensband från 160m till 6m, all-mode.
Här till höger ser du mitt radioschack (radiohörna) som lätt kan förväxlas med en soptipp. Men den funkar, det är huvudsaken.
Från vänster ser du antenntunern, kontrollenheten för Yagi-antennen, transcievern samt en laptop. Man kan se spänningsaggregatet skymta till höger.
Antenntunern är en MFJ-949E.
Jag använder laptopen för att styra riggen samt att föra loggbok m.m.m.m. Programvaran heter Ham Radio Deluxe. Jag kan verkligen rekommendera den, speciellt version 5.0. Programvaran är också freeware, vilket är nästan obegripligt med tanke på så kompetent den är. HRD är alltså gratis upp till v 6.x (från och med v 6.x kostar den pengar)
Min antennpark ser du till höger.
Den består av en Yagi (Mosley TA-33-JR) för 10/15/20m och en dipol för 40/80m.
Du kan läsa mer om min beamantenn här.
Tidigare hade jag en 7-bands vertikalantenn och en GP för 2m/70cm Jag var så sällan aktiv på VHF/UHF och min beam är mycket bättre än vertikalen så vid en "förädling" av antennparken försvann de antennerna.
Samtidigt inköptes min Yaesu FT-950. Den radion blev verkligen ett lyft. Den har bl.a. DSP på IF-sidan vilket är ett mycket effektivt sätt att reducera QRM. Den har också 15 olika algoritmer i DSP'n för att ta bort brus. Det fungerar faktiskt rätt bra, det är inte bara ord ur en reklamfolder. I vissa lägen kan det ändå låta lite "ubåt" om signalen, men det är bätttre med en ubåt än en tydlig signal dränkt i bruset.
Det finns också en kompressor och en equalizer på mic-ingången vilket gör att man kan förändra modulationen till något "skarpare" vid DX. Det går emellertid att ställa in rattarna så att man blir outhärdlig att lyssna på, så man ska vara försiktig med de inställningarna. Det kan vara lika bra att aldrig slå på kompressorn, det låter bra ändå.
Jag har på senare tid upptäckt att jag skulle nog inte ha gjort mig av med vertikalen. Den gick ju även på WARC-banden (12 och 17 m) men jag hade iofs inte kunnat sälja min gamla radio och fått så förhållandevis mycket för den. Allt ingick i ett "paket" när jag sålde. Jag har hittat en 2 bands WARC-vertikal (12 och 17 m). Vitsen med WARC är att inga contest får köras där, så man får vara i fred vid stora contest, om man nu inte vill vara med. Jag har nu köpt en GP för 12/17 men den ligger i garaget än och jag måste vänta tills snön försvunnit innan jag får upp den.
Här nere kan du se mina 10 senaste QSO'n. Ikonen (det tar en par sekunder innan den visas) där det står att jag "ON AIR" (givetvis om jag är "ON AIR") indikerar att riggen och datorn som styr riggen är igång, inte att jag är igång...
(Om nån undrar hur det funkar med "ON AIR"-ikonen så är det en liten java-applikation i datorn som styr riggen och förser en server med info. Sen finns det ett skript på den här sidan som hämtar data från servern och upppdaterar loggen, frekvensen och "ON AIR"-ikonen)
Ibland kan det ta en stund innan loggen visas här under. Det beror antagligen på att servern är tungt lastad just då, det är hur om helst inget jag kan påverka.
Här kan du se en karta (Google Maps) där du kan se vilka entitys jag har kört. (Den uppdateras inte automatiskt, så den kanske inte är helt komplett, senast uppdaterad 2012-12-12)

 

Då man talar om amatörradio så brukar en del ibland dra lite på smilbanden, det verkar som om de tror att alla radioamatörer är ungefär som Rolf Vesenlund (LA8PV), men det är inte riktigt sant. Just den sketchen tycker jag är den bästa ur Fleksnes-serien, men den har inte så mycket med verkligheten att göra.
Del 1 av sketchen
Del 2 av sketchen
Del 3 av sketchen
I sketchen talar han med Yokoshoki i Tokyo (JA1NQ), TF3XU i Hafnafjordur på Island (han talar någon sorts blandning mellan isländska och norska), LA8PV (norsk radioamatör, Knut Kolstad från Molde) och WONBF (en norsk/amerikan från Minnesota).
Det roliga är att de signalerna finns faktiskt. TF3XU finns t.ex. i Hafnafjordur m,m,
Just ordet "amatör" är väl det folk associerar med "nybörjare" men i det här fallet ska det utläsas "inte kommersiell".
Många tekniska landvinningar på radioteknikområdet är det i själva verket radioamatörer som stå bakom. Det var t.ex. en radioamatör som byggde det första radioteleskopet. "Den samlade kompetensen" bland radioamatörer när det gäller radio- och antennteknik är mycket stor.
Om man har lyssnat på en vanlig kortvågsradio och hört nån som låter som Kalle Anka är det med stor sannolikhet en radiamatör man hört.
Anledningen till att det låter som det gör är att de vanliga rundradiostatonerna på kortvåg använder sig av AM-modulering (AmplitudModulering) och radioamatörerna anväder sig av SSB-modulering. SSB står får Single Side Band. SSB är en form av AM-modulering med, som man säger, undertryckt bärvåg.

Här ovan ser du en radiosignal (AM/Amplitudmodulerad). Den består av tre delar:
1. Bärvågen/Carriern. Det är den som bestämmer själva "radiofrekvensen", om jag lyssnar på t.ex. 14.200 MHz så har bärvågen frekvensen 14.200 MHz. (f i diagrammet)
2. Det övre sidbandet. Kallas även USB. Innehåller ett frekvensspektrum av talet, musiken eller vad man nu sänder. (fm är modulationens maximala fekvens, vid tal är den ca 1 kHz, ungefär)
3. Det nedre sidbandet. Kallas även LSB. Innehåller samma sak som USB men spegelvänt.
Vill man nå långt med en radiosignal ska man försöka hålla den så smalbandig som möjligt så sändarens uteffekt blir koncentrerad till ett smalt frekvensband. Om man tänker efter så inser man att man kan kapa bort det ena sidbandet från en AM-signal utan att förlora någon information. Samma information finns ju i bägge sidbanden, den är bara spegelvänd i det ena. Man inser också att om bara mottagaren ställs på rätt frekvens så kan man kapa bort själva bärvågen också, bärvågen är också onödig. Det enda om återstår är då ett enda sidband men all effekt koncentreras hit så sändareffekten används på ett mycket effektivt sätt. Det är det som kallas SSB (Single Side Band) och är anledningen till att radioamatörer använder sig av det. Man har kommit överens om att använda USB vid högre frekvenser än 10MHz, LSB vid lägre.
Men SSB får man en förvrängning av ljudet, SSB lämpar sig inte för t.ex. musik. När man förstår varför SSB är så effektivt förstår man också varför CW är ännu effektivare. Där har man ingen modulation alls, utan där går all effekt ut på ett mycket smalt frekvensområde. (I princip är frekvensområdet = 0 då man bara sänder ut en enda frekvens som man gör med CW)
(Det förekommer massor med förkortningar i "amatörradiovärlden", jag förklarar en del av dem längre ned)
Radioamatörer är inte bara är gubbar som bara sitter och talar fikonspråk i sina kammare långt in på nätterna, men det kan väl finnas nån sån, det kan jag erkänna.
Förut så fanns det fler "användningsområden" för amatörradion. Jag tänker nu på sambandsradio, nödradio och liknande. I vissa fall är amatörradion bäst där än, men nu finns det mobiltelefoner och e-mail som gör samma sak mycket snabbare och bättre.

På vissa ställen är det dåligt med mobiltelefontäckning och långt till bredbandsuttaget, men de ställena blir färrre och färre. T.o.m. Mount Everest har 3G-täckning numer. Radioamatörer/klubbar brukar hjälpa till med sambandet vid olika idrottsevenemang, här hemma brukar skidtävlingen "Andörjan" få hjälp av radioamatörer.
Om man enbart ska kommunicera så finns det bättre och enklare sätt att göra det, men amatörradion är för mig en hobby som tilltalar mitt teknikintresse.
Jag kan skicka ett mail lika enkelt till Brasilien som till grannen, men om jag talar med någon från Brasilien på amatörradion känns det mer som om jag har fått något att fungera. Om jag skulle ha en bekant i Brasilien och vilja att prata med honom/henne om något viktigt så lyfter jag givetvis telefonluren. Om man som en del säger "Vad ska man med det där till? - Det finns ju E-mail", då har man inte riktigt förstått vitsen med amatörradio.
Radioamatörer använder Maidenheads system för positioner. Det är ett enklare sätt att meddela sin position som t.ex. KP05GU än att säga Lat 65° 51' N, Long 20° 31'¨E. KP05GU är hemma hos mig (mitt QTH) som man säger.
Jag har med hjälp av ett makro i Word tillverkat en kmz-fil (Google Earth) med Maidenheads lokatorrutor där så gott som hela Jordens landmassa finns med. Vissa små bitar har jag hoppat över. Antarktis finns heller inte med. Filen finns att hämta här för den intresserade.
Mer än 130 rutor (t.ex. KP, JO, JP m.fl. ) finns med. Sub-squares (t.ex. KP05, JO99, JP89) är då > 13000.
I min anropssignal (SM2WOR) betyder SM att den hör hemma i Sverige. Förutom SM så finns SA för privatpersoner. SK är klubbsignaler och SL är signaler inom försvaret, sen finns det vissa specialsignaler. Bredvid Thailändska paviljongen i Holmstagården, Ragunda, Jämtland finns en amatörradiostation öppen för besökare med anropssignal SI9AM. SI9AM valdes därför att Thailand hette Siam före 1939 och 9 är ett lyckonummer i Thailand. Ganska fyndigt måste jag erkänna. För den mer bevandrade amatören kan nämnas att SI9 är ett unikt prefix. Ingen annan station har det.
Sen ( i SM2WOR) kommer siffran 2. För svenska signaler betyder den region och visar att jag bor i Norrbottens eller Västerbottens län. (Vilket iofs är drygt 1/3 av Sverige) Till sist kommer WOR som är min egentliga anropssignal.
Sverige har prefixen SA-SM, 7S och 8S reserverade så det finns plats för många fler amatörer.
I princip så är en anropssignal uppbyggd av tre delar. Prefixet, distriktssiffran och suffixet. Prefixet ska bestå av:
1. ett tecken som ska vara en bokstav ex. N4A (N=prefix)
2. två tecken med max en siffra ex. 2E0RRR (2E=prefix) Det här är den vanligaste varianten.
3. tre tecken kan i specialfall finnas, men är sällsynt.
Distriktssiffran ska bestå av en siffra. Suffixet ska bestå av upp till tre bokstäver.
För vissa tillfällen kan man också få specialsignaler som kan användas för en viss tid. Ett exempel är HB9SPACE som är Schweiz flygvapens amatörradiokubb som använde den bl.a. vid en tillställning som kallades "World Space Week". Signalen används vid "rymdrelaterade" aktiviteter.
Många länder använder inte regionsindelning som Sverige. Ett exempel är Tyskland där DD, DE, DC m.m. står för olika typer av amatörradiotillstånd.
Man ska använda det internationella bokstaveringsalfabetet när man bokstaverar någonting och min anropssignal blir då "Sierra", "Mike", "2", "Whisky", "Oscar", "Romeo" men man har hör mängder med påhittade bokstaveringsalfabet "Oscar" kan vara Ocean, Ontario, Ohio m.m. Vissa är mer lyckade än andra.
Nu är jag personligen inte riktigt den typen, men är man en sådan som är teknikintresserad på radioområdet och även DX Coffeemycket intresserad av att bygga saker själv, då är amatörradion en perfekt hobby. Just det att man kan bygga sina saker själv är ganska fantastiskt, ingen utrustning behöver ju vara märkt med nån standard (CE, R&TTE, RoHS m.m.) men det är en frihet under ansvar. Det krävs att den som bygger har den kunskapen att det som han/hon har byggt skulle uppfylla kraven om den skulle prövas mot erfoderliga standarder.
De som "har varit med en stund" kan ibland se ned lite på yngre radioamatörer som bara går in i en affär och köper en radio för att sedan börja köra radio. (Efter de har licencen förstås)
Jag är en sådan typ, jag har köpt mina saker färdiga och inte byggt just nånting men jag förstår precis "de äldre" men vill man inte bygga själv så tycker jag inte heller att man ska vara tvungen.
Skulle man införa ett sånt krav för att få licencen (att man måste bygga sina grejer själv) så skulle hobbyn självdö väldigt fort.
Ett problem som de allra flesta radioamatörer nog har stött på någon gång är att grannarnas TV eller någonting annat blir störd av dina sändningar. Om man har en jättelik antenn på taket och någonting stör TV'n på bästa sändningstid får man räkna med att få skulden, oavsett om man är skyldig till störningarna eller ej. Att ha varit bortrest kan ibland hjälpa, men vissa gånger verkar det som om det är själva synen av antennen, inte mina sändningar, som stör.
I praktiken blir det ofta så här:
Anta att grannen tittar på hockey där Sverige leder med ett mål över Kanada i VM-finalen och det är tre minuter kvar. Då fär Sverige en spelare utvisad. Samtidigt försvinner bilden från TV'n och din röst "CQ CQ CQ This is SM2WOR standing by" hörs kanske från högtalaren. (Det skulle iofs aldrig hända mina grannar, jag skulle nog se på hockeyn)
Om grannen då bankar på din dörr och högröd i ansiktet får till svar att "det måste vara DIN utrustning som det är något fel på" så är det nog knappast bra vare sig för grannsämjan eller din grannes blodtryck.
I praktiken måste man då försöka att åtgärda problemet, att linda kablar runt ferritkärnor (vid den störda apparaten) kan hjälpa.
När en radiosändare sänder så sänds förutom grundfrekvensen ut s.k. övertoner. Det är en "naturlag" och det betyder inte alls att det är något fel på din radio. Det kan vara fel på din radio, men det är en annan sak.
De delas in i harmoniska och icke harmoniska och det är de icke harmoniska som är mest intressanta när det gäller radioamatörer och TV-störningar. De harmoniska övertonerna finns på jämna multiplar av grundfrekvensen, d.v.s. 2*f, 4*f osv och de icke harmoniska på ojämna multiplar, d.v.s. 3*f, 5*f osv. De icke harmoniska övertonerna är mycket starkare än de harmoniska och är de som oftast stör grannens TV.
Innan övergången till marksänd digital-TV låg STV 1 här hemma hos mig på kanal 4 vilket är ungefär 67 MHz. 15m-bandets centrum är på ca 21,3 MHz som multiplicerat med 3 blir 64 MHz. Det fick till följd att jag släckte TV1 för hela kvarteret när jag sände på 15m-bandet. Det var ändå inget fel på min radio. Det går heller inte att filtrera bort övertonerna med ett LP-filter på sändaren.
Då fanns det egentligen bara en möjlighet om man ville ha kvar någon grannsämja. Man sände helt enkelt aldrig på det bandet och skulle man bestämt göra det fick man göra det när det var sändningsuppehåll på TV.
Det problemet är numera ur världen, marksänd digital-TV går på mycket högre frekvenser än den analoga TV'n gjorde.
Sådana störningar kan åtgärdas (i alla fall minskas) genom att man sätter högpassfilter med en brytfrekvens på ca 30 MHZ på grannens antennkabel till grannens TV. Det kan bli ganska dyrt att förse alla TV-apparater med högpassfilter, men problemet är ju mindre numer men det kan vid vissa tillfällen ändå störa på TV-apparater och dylikt. Anledningen är då oftast inte s.k. spegelfrekvenser som det rörde sig om förut. Problemet är att tillverkarna av s.k. Boxermottagare inte lägger mer pengar än absolut nödvändigt på att få en någorlunda fungerande mottagare. Om en dåligt konstruerad mottagare får en kraftig insignal på en helt annan frekvens än vad den är gjord för att ta emot kan den bli "mättad". En mottagare som är välkonstruerad gör inte så. Mycket kan man beskylla Boxermottagare för, men inte för att vara välkonstruerade.
En sak som förbryllade mig i börjen när jag var "grön" på HF-körande var när man körde "split". Ibland hörde man någon avlägsen station från t.ex. Västindien säga "listening 5 up" samtidigt som det var märkligt tyst på frekvensen, de vanliga Italienarna och Ukrainarna hördes inte så mycket. Efter lite funderande förstod jag vad som menades. Om jag lyssnade på t.ex. 14.195 MHz och motstationen sade "listening 5 up" betydde det att han lyssnade på 14.200 MHz och sände på 14.195 MHz. Då kan många fler höra den avlägsna stationen utan att den dränks av en kakafoni av Italienare. Det är normalt med "5 up" d.v.s. 5 kHz skillnad mellan frekvenserna, men undantag finns.

Radioamatörer svänger sig med en massa förkortningar.

Q-förkortningar


(de flesta Q-förkortningar kan användas både i frågor och svar)
QSO Kontakt. "Jag hade QSO med G3XX igår" betyder "Jag hade kontakt med G3XX igår"
QSL "Jag verifierar", med QSL-kort menar man de "vykort" som verifierar ett QSO. Se längre ned.
QRV "Är du QRV?" betyder "Är du redo?" eller "Jag är QRV" som betyder "Jag är redo"
QRT Motsatsen till QRV. Ofta säger man "Jag går QRT" vilket betyder att jag slår av radion och gör nåt annat.
QTH Position. Ex. "Var är ditt QTH?" / "Mitt QTH är KP05GU" (KP05GU är mitt hemma-QTH)
QRG Motstationens lyssningsfrekvens/din sändningsfrekvens
QSX Motstationens sändningfrekvens/din lyssningsfrekvens.
QRM Störningar från andra sändare eller annan elutrustning. "Har du QRM?" eller "Jag har QRM"
QRN Samma sak som QRM men här avses atmosfäriska störningar. (QRN = Noise, QRM = Man-Made Noise)
QRP "Skall jag minska sändareffekten?" Om jag har har QRP sist i min signal (SM2WOR/QRP) betyder det att jag sänder med högst 5W.
QRX "Vänta" / "Ett ögonblick"
QSB Din signal "fädar" (varierar i signalstyrka)
QSY "Byt frekvens" / "Jag byter frekvens"
QRZ "Vem anropar mig?"

De finns mängder med andra Q-förkortningar, det som jag listat häruppe var bara ett kort urval.
De finns de som tycker att det är konstigt att man använder Q-förkortningar i tal och inte bara i telegrafi. Men det är mycket bekvämt att göraa det. I ställer för att säga "Sometimes I can hear you loud and clear, but somtimes your signal is very weak and it is difficult to read you." så kan man säga "There is QSB on the band today" eller om det är riktigt illa "There is a lot of QSB on the band today". Jag tycker då i alla fall att det är mycket enklare.

Diverse förkortningar

HF "High Frequency", Frekvenser mellan 3 och 30 MHz.
VHF "Very High Frequency", Frekvenser mellan 30 och 300 MHz.
UHF "Ultra High Frequency" , Frekvenser mellan 300 Mhz och 3 GHz.
RX/TX Receiver/Transmitter (Mottagare/Sändare) Ofta säger man bara TX.
Rigg "Din rigg" är amatörradioslang för "Din TX". (ibland menas hela stationen, trancievern, antennen m.m.)
PA "Power Amplifier" - Slutsteg
CQ "Allmänt anrop", kommer från morsetelegrafin (Seek You) :-D
WX "väder" ex. "my WX is sunny right now"
73 "Med vänliga hälsningar"
88 "Love and kisses"
Hi Hi Kommer precis som många andra förkortningar från Morsevärlden (73, 88, CQ m.fl.). Motsvarigheten på dagens SMS och Internet är LOL. (Laugh Out Loud) När man skulle göra det i morsekod slog man dit-dit-dit-dit dit-dit d.v.s. HI.
YL "Young Lady", en ogift kvinna eller en kvinnlig radiamatör
XYL "Ex-Young Lady" En YL som numera är gift
AM "AmplitudModulering". Används bl.a. av rundradistationer på HF. Beskrivning.
FM "FrekvensModulering". Används bl.a. av Sveriges Radio samt ofta av radioamatörer på VHF och UHF. Mindre störningskänsligt än AM. Beskrivning.
SSB "Single Side Band". Enkelt sidband. Används framför allt av radioamatörer då SSB är effektivare än AM och FM. Beskrivning. Två typer av SSB finns: USB (Upper Sideband) och LSB (Lower Sideband). USB används på frekvenser över 10 MHz och LSB under 10 MHz.
CW "Continious Wave". Består bara av en omodulerad bärvåg. Används vid morsetelegrafering. Det utan jämförelse effekivaste sändningsslaget när det gäller räckvidd/Watt uteffekt. Beskrivning.
SWR Stående-våg förhållande (Standing Wave Ratio)
SSTV "Slow Scan Television". Bildöverföring på amatörbanden. Beskrivning
DX När man kallar en kontakt för "ett DX" menar man en långväga kontakt. Om någon ropar på DX och han/hon befinner sig i Europa så är det lika bra att vara tyst.
Packet Dataöverföring på amatörradio
PSK31 "Phase Shift Keying 31 Baud". Används främst för chat "över tangentbordet"

Det finns många fler förkortningar som förtjänar att vara med, jag vet...

Frekvensband för amatörradio

(fler band finns, speciellt med kortare våglängder)
Radioamatörer får inte sända var som helst utan man måste hålla sig inom några reserverade band för amatörer.

Band Frekvens Anmärkningar
160m bandet 1,810 - 2,000 MHz*  
80m bandet 3,500 - 3,800 MHz Räckvidd normalt 100-150 mil, men vid solfläcksmaximum är DX möjligt på nätterna. Används annars mest för lokala QSO inom Sverige. Man hör också många finnar och ryssar här.
40m bandet 7,000 - 7,200 MHz Något bättre räckvidd än 80m-bandet. Vid goda konditioner är DX möjliga nattetid. Jag har t.ex. kört Paraguay med en trådantenn och 100w.
30m bandet 10,100 - 10,150 MHz  
20m bandet 14,000 - 14,350 MHz "The golden band". DX dygnet runt vid solfläcksmaximum, även dagtid vid solfläcksminimum. (inte alltid dock)
17m bandet 18,068 - 18,168 MHz WARC-band, med det menas att inga contest får köras här. Liknar 15 m bandet, men mycket lägre aktivitet
15m bandet 21,000 - 21,450 MHz Öppet för DX dygnet runt vid solfläcksmaximum. Vid solfläcksminimum är det dött utom sporadiskt dagtid.
12m bandet 24,890 - 24,990 MHz WARC-band, se 17m bandet. Liknar mer 10m bandet vad gäller konditioner.
10m bandet 28,000 - 29,700 MHz Dött vid solfläcksminimum men vid solfläcksmaximum kan bandet ibland vara öppet för DX med 5 W. (om man har tur). Mycket roligt band (enligt mig). Kan vara öppet för DX som går in som lokala stationer för att sedan stänga helt i princip omedelbart. Kan komma tillbaka lika plötligt.
6m bandet 50,000 - 52,000 MHz Vintertid ganska dött men sommartid kan sporadiskt E dyka upp här vilket medger förbindelser inom Europa och ibland ännu längre.
2m bandet 144,000 - 146,000 MHz Anväds mest för lokala FM-förbindelser och repeatrar. Kallas VHF.
70cm bandet 432,000 - 438,000 MHz Anväds mest för lokala FM-förbindelser och repeatrar. Kallas UHF.

* 1,850 - 1,930 är förbjudet i Sverige

Kompletta bandplaner finns på SSA (Sveriges sändaramatörers hemsida)

Uteffekten är begränsad till 1 kW. Det gäller för alla band jag räknat upp här ovan utom för 6m (200W), 30m (150W) och 160m (10W).

OSL-Kort SM2WOR

Det är givitvis roligt att prata om sådana viktiga saker som hur bra man hör och hörs, vad man har för utrustning, vädret och sådant. En sak som man blir bra på som radoamatör är geografi och man övar även upp engelskan mycket.

Många samlar på QSL-kort och försöker skaffa sig diplom av olkia slag. Förut var det nästan obligatoriskt att skicka ett QSL efter varje QSO. Man gjorde bara så. Så är det inte numer. Det är långtifrån alla som vill ha med QSL-kort att göra.
Jag har gjort en sida som handlar om QSL-kort och diplom m.m.
Du kan titta på en del av mina (inte alla) QSL-kort på Facebook.

För att generalisera lite kan man säga att FM används på höga frekvenser (VHF/UHF) medan de andra modulationssätten används på lägre frekvenser. Det finns många undantag, men lite grovt sett så är det så här.
På frekvensbanden 2m/70cm använder man för det mesta repeatertrafik men det finns givetvis annat än repeatrar där. Det förekommer ofta tävlingar (månadstester) på 2m/70cm och då är repeatertrafik helt förbjuden (givetvis). På 2m/70cm används också ofta Packet som är datakommunikation över radio.
Ofta når man inte så långt som man skulle vilja, det är därför det finns repeatrar.
Man brukar länka ihop flera repeatrar med varandra så att när man sänder över en repeater så länkas min signal vidare till flera andra repeatrar. Repeatrar brukar därför vara uppsatta på bergstoppar.
Jag har här gjort ett försök att förklara hur en repeater/repeaternät fungerar.
Man kan också länka ihop repeatrar över Internet, s.k. Echolink. Det är på sätt och vis häftigt att man kan koppla ihop repeatrar på det sättet, de olika repeatrarna kan ju sitta var som helst i världen så jag kan nå någon i Australien med min handapparat i vardagsrummet.
Men samtidigt kan man ju börja fråga sig: Var går egentligen gränsen mellan chatt på Internet/IP-telefon och amatörradio? Det är enklare att säga vad som ÄR amatörradio och vad som INTE ÄR amatörradio.
Med Echolink har den gränsen blivit ganska flytande tycker jag. När man pratar på Echolink så håller man visserligen i en radio när man sänder men radiomottagaren/repeatern kan ju i princip finnas i samma rum och omvänt i den andra ändan, så jag skulle egentligen hellre kalla det för en form av VoIP (Voice Internet Protocol, IP-telefoni, Skype m.fl.). I princip så är ett QSO mellan två personer som har IP-telefoni och bägge använder trådlösa DECT-telefoner enligt mig nästan samma sak som Echolink. (Lite brutalt uttryckt)
Nu finns det även appar till smartphones med Echolink. Då har den sista skillanden mellan VoIP och Echolink försvunnit. Om någon skulle vilja vara vänlig att förklara för mig varför appar i kombination med Echolink förtjänar att kallas amatörradio i stället för telefon så lyssnar jag gärna.
Ett exempel på hur man kan använda Internet vid länkning av repeatrar är Kalixlinjen. Det är ett "nät" av repeatrar runt Kalix som är länkade med varandra över Internet. Länk till SK2HG, Kalix Radioklubb.
Egentligen är det rent tekniskt ingen större skillnad mellan Kalixlinjen och Echolink, men här använder man tekniken på ett bra sätt tycker jag.
Den skillnad som finns är att man med Echolink kan välja vilka två repeatrar som ska kopplas ihop över Internet. (Min egen är då den ena, naturligtvis). Kalixlinjen består av fasta förbindelser mellan två punkter som inte ligger så fasligt långt (geografiskt) från varandra. Precis som en vanlig radiolänk, bara mycket enklare. Så det är inte alls tekniken med Echolink som jag inte är så förtjust i, det är mer hur den används ibland.

Men det är som sagt svårt att dra någon gräns mellan "riktig" amatörradio och "inte riktig" amatörradio,det finns en stor gråzon däremellan. Och varför ska man egentligen dra någon gräns?

EN mycket bra repeaterkartna från SK6BA.

Räckvidden är väldigt varierande. På VHF/UHF når man med en normal antenn och ca 50 W uteffekt några mil, men knappast mer än 10. I vissa fall (troposfärscatter, satellitkörning, meteorscatter m.m.) kan man dock nå mycket längre. Om man befinner sig på en bergstopp når man ju givetvis mycket långt också.
ESR's (Experimenterande Svenska Radioamatörer) hemsida kan man läsa mycket om vågutbredning m.m. Ett besök där rekommeneras för att förstå vad saker som tropo, sporadiskt E m.m. är för något.
Räckvidden på HF (kortvåg) bestäms till stor del av solen, man kan (för att generalisera lite) säga att ju mer solfläckar, ju bättre vid korta frekvenser. Det är dock inte fullt så enkelt alltid.
På solen finns fläckar som är ca 1000° svalare än omgivningen. De ser då mörka ut och kallas därför solfläckar. :)
Kraftiga magnetfält strålar ut vid fläckarna. Solvinden kommer från solfläckarna vilket betyder att solvinden blir

starkare om antalet fläckar är större. Solvinden består mest av protoner och neutroner. När solvinden når Jordens övre atmosfär bildas ett antal skikt i jonosfären. De benäms D, E, F1 och F2 och det är F1- och F2-skikten som är viktiga för kortvågsförbindelser. (Radiovågorna reflekteras mellan skikten och marken) Vågutbredning är svåra saker, men man kan grovt sett säga att när det är låg eller ingen solaktivitet så är frekvenser över ca 20 MHz inte möjliga att använda.
Vid solfläcksminimum är det ofta svårt att nå längre än inom Europa (det beror givetvis på vad du har för radio och antenn), men det blir ändå bra öppningar då också, speciellt på dagtid.
Vid solfläckmaximum eller nära solfläcksmaximum kan man med lite tur nå Jorden runt med bara några få watt.
Jag har gjort en sida som handlar om lite grundläggande vågutbredning.
Solfläckarnas antal varierar i den s.k. solfläckscykeln. Senaste solfläcksmaximumet inträffade i januari 2002 och nästa maximum beräknas ske under 2013. Under 2008 var 266 dagar helt fria från solfläckar vilket då var det högsta antal solfläcksfia dagar under ett år uppmätta sedan 1913. Solfläckscyklarna varierar i längd från 9-12 år, den kortaste man har observerat var 7 år och den längsta 14 år, så det går inte att göra pognoser. Man får se helt enkelt.

Digitala moder

Allt (det mesta iaf) om jag har skrivit om häruppe gäller telefoni. (När du pratar i en mikrofon).

Det finns dock massor med olika digitala moder: det är mycket roligt att prova på dem. Några som är värda att nämnas är:

RTTY står för Radio Tele TYpe. Man brukar också kalla RTTY för Baudotkod. RTTY började avändas omkring WWII, till en börjar var det mekaniska apparater som genererade koden med senare (80-talet ungefär) användes datorer. I en PC använder man ljudkortet för att ta in signalerna och CPU:n för att begripa dem.

BPSK31 (Bi Phase Shift Keying 31) - 31 betyder att signalen har en bandbredd på endast 31 Hz.

PACTOR (En variant som är mer högpresterande än packet)

MT63 (64 toner med ett avstånd på 15.625 Hz, man kan trycka ignom ca 100 WPM med MT63)0

PACKET (Datatrafik på radio, helt enkelt)

CLOVER2000 (En snabbare form av CLOVER. 2kHZ bandbredd)

En sida hos VE3EN med massor av info om solaktivitet för radioamatören. (historia, prognoser m.m.)
Info om rymdväder hos Wikipedia. (solvind m.m.)
Förhållandena växlar också mycket beroende på tidpunkt på dagen och årstid.

Vad behöver man då för att göra sig hörd?

Först och främst behöver man ett amatörradiotillstånd

För att få ett certifikat ställs det krav på kunskaper i ellära, elsäkerhet, amatörradioreglementet samt sändningssätt m.m.
Förut fanns det flera olika typer av certifikat (A, B, C-cert o.s.v.) där ställdes olika krav i bl.a. telegrafering.
Numer har telegrafikravet slopats så det finns bara ett sorts certifikat/tillstånd och då får man hålla till på alla amatörbanden.
Ta kontakt med en amtatörradioklubb där du bor. En lista över klubbar kan hittas hos SSA (Sveriges Sändaramatörrer)
Klicka på Länkar | Föreningar | Sverige
Amatörradiotillstånd utfärdas av Post- och Telestyrelsen.

Sen behöver man en radio. (Transceiver)

Man kan få tag i en hyfsad begagnad transceiver för en par tusen, men ska den ha en massa finesser och klara t.ex. amatörbanden både på HF, VHF och UHF så fär man titta djupare i börsen. Ska den även vara lämpad för satellitkörning kostar det ytterligare. Det finns knappt någon övre gräns.
De mera kända fabrikaten är Icom, Yaesu, Kenwood m.fl. Man ska också tänka på att när vi nu är med i EU så kan man göra bra köp i andra EU-länder. Jag har bytt upp mig till en Yaesu FT-950. Den kostar ca 17500 - 18500 SEK i Sverige medan du kan få samma rigg i England (med dagens kurs) för 13000 SEK inklusive skatt och frakt från England. Inga tullavgifter då vi bägge är med i EU. Skillanden är då att du får inte manualen på svenska. Garantin gäller som om du skulle köpa riggen i Sverige, det är bara det att du måste själv bekosta frakten till England. Nu är det ofta dyrare att frakta en rigg mellan två närbelägna städer i Sverige än att skicka samma rigg till England, men det är lite enklare om riggen är köpt i Sverige, det kommer man inte ifrån.
Är man nybörjare ska man nog inte heller lägga ut så mycket pengar innan man ser om hamradio är "något för mig".
En sak som bör nämnas är att de allra flesta transceivers saknar inbyggt nätaggregat utan drivs med 12 V. Jag misstänker att anledningen är bl.a. att transceivern skulle bli väldigt stor och tung om nätaggregatet fanns inbyggt En 100W transciever drar bortåt 20 A vid sändning och ett nätaggregat som klarar det (visserligen ej switchat) väger många kilo.
Man slipper också tillverka modeller för 110 V och för 230 V, man behöver bara tillverka modeller för 12 V.
Man behöver alltså ett nätaggregat som klarar minst 20 A (beroende på uteffekt). Ett sådant kostar runt en tusenlapp, men man kan använda ett bilbatteri under "prövotiden." Kom bara ihåg att sätta en 20 A (ca) säkring på kabeln.

Man behöver en antenn också.

Olika antenntyper

Vertikalantenn
Se bild
Kallas även GP-antenn.
Fördelar: Enkel - behöver ej rotor, går (oftast) på många frekvensband.
Nackdelar: Saknar riktverkan, tar upp störningar från alla håll
Yagi
Se Bild
Kallas ofta Beamantenn. Beam betyder "stråle" så egentligen är alla antenner med riktverkan Beamantenner, men när man säger "Beam" så menar man oftast "Yagi" och omvänt.
Fördelar: Har riktverkan, vilket betyder att den både förstärker i önskad riktning och dämpar i "oönskad" riktning.
Nackdelar: Kräver antennrotor. samt en bättre mast än en vertikalantenn.
Quadantenn
Se Bild
En mycket bra riktantenn.
Nackdelar: Samma som en Yagi samt att den är fysiskt stor vilket ger en hög vindlast vid blåst.
Fördelar: Bättre prestanda än en Yagi
Wireantenn
Se Bild
Kallas även trådantenn.
Fördelar: Billig, behöver ingen mast (beror visserligen på hur den monteras),
Nackdelar: Saknar riktverkan, kräver antenntuner (matchbox)
  Speciellt trådantenner finns i en mängd varianter. T.ex. G5RV, Inverted Vee, Windom m.fl.


Här kan du se en bild på en vertikalantenn. .
En vertikalantenn är en kompromiss mellan prestanda och enkelhet.
En fördel med en vertikalantenn är att slipper rotorn, man behöver inte sätta den så högt och den kan klara många frekvensband. Nackdelen med en sådan antenn är att den är egentligen inte riktigt bra på någonting.
En stor nackdel är att den är isotrop (rundstrålande). Att en antenn är isotrop brtyder att den tar upp brus och störningar från alla håll. inte bara där den nyttiga signalen kommer från.
Ett tumregel när man ska sätta upp en antenn är att (om det ska fungera vid DX-förbindelser) sätta antennen minst 0,5 våglängder över marknvå.
Anledningen till detta är att radiovågorna inte får ha för brant vinkel upp i atmosfären, de ska ju reflekteras ned till jordytan igen. Vinkeln är beroende på antennens avstånd till jordplanet (marken). Vissa antenntyper är kinkigare an andra när det gäller detta.
D.v.s. om man sänder på 20m-bandet ska antennen sitta minst 10m högt. Ofta kan det vara svårt att sätta den så högt (speciellt om man har tänkt sig att sända på 40 eller 80m-banden), men då får man sämre prestanda. Antennen måste också ha en rotor så att man kan rikta den rätt.
En av de bättre, rent prestandamässigt, antenntyperna är en quadantenn eller bara "quad". Den är i stort sett några halvvågsdipoler som är böjda i "fyrkant". (En mycket grov förenkling)

EZO Antenna
"The E-Z-O Antenna"
Credits: Daniel Mills, N8PPQ

En billig antenntyp är trådantennen.
(Kallas också wireantenn)
En trådantenn är helt enkelt en lämpligt lång koppartråd som är upphängd mellan två punkter.
Trådantennen finns i en mängd varianter där G5RV-antennen är en av de mest "berömda".
En nackdel med en trådantenn är att den är isotrop (nästan) som vertikalantennen. Trådantennens stora fördel är priset. 50m kopparwire är inte så dyrt. Man kan visserligen köpa "färdiga" wireantenner, klippta i rätt längd, men de är lätta att bygga själv.
Man behöver dock en antenntuner när man använder en trådantenn, dvs en låda som "anpassar antennen till sändaren" och en sån kostar också, räkna med runt 1000 kr för en ny.
En mycket intressant antenn är E-Z-O antennen. (se bild till höger). Den är i princip en quad men uppbyggd med glasfiberrör, den har heller ingen bom med spridare som en "vanlig" quad. Den borde vara en lämplig antenn för hemmabyggaren, jag vet iofs inte hur svår den är att trimma till rätt frekvens.
Fördelen är i alla fall att den borde bli mycket lätt och billig.
En annan mycket bra portabelantenn är en Spiderbeam.

Det finns i stort sett tre saker som bestämmer hur bra men hörs/hör andra och det är antennen, audiokvaliteten (ljudkvaliteten) och uteffekten. (i den ordningen)
Det viktigaste är antennen, en dålig antenn förstör en i övrigt bra station. I "antennen" räknar jag också in ditt QTH. Närhet till grannar och därigenom störningar (en plasmaTV är en riktigt bra störsändare, annat som stör är t.ex. värmepumpar). Hur marken är beskaffad på din tomt spelar också roll. Det är bättre med fuktig mark än sandig sådan. Men det kan man inte göra så mycket åt (om man inte flyttar) - du bor ju där du bor. Själva antennen kan du däremot påverka och den är mycket viktig.
Audiokvaliteten (både din och motstationens) är också mycket viktig. Ibland kan man höra någon station med mycket hög signalstyrka men det går inte att läsa vad han/hon säger. Om din radio har mikrofonkompression och någon equalizerfunktion verkar som om det finns de som tror att om man vrider alla reglage på 100% så alla mätare viftar så mycket som mörjigt när man sänder så är det bra. Det är det inte. Ofta behöver man inte någon mikrofonkompression igång alls.
Uteffekten är det som är minst viktigt, tvärt emot vad man kan tro. Om man har 1000 W i uteffekt så måste det ju vara mycket bättre än 100 W?
Jo, 1000 W är bättre än 100 W men det är egentligen inte så mycket. För att få en höjning av insignalen på 3dB krävs en en fördubbling av uteffekten. 3dB är knappt hörbart. (mycket subjektivt) Det betyder att en höjning av uteffekten från 100 W till 800 W blir en höjning av insignalen hos motstationen med 9 dB och det är inte mycket. Jag talade t.ex. med en amatör i England och använde först 100 W uteffekt, sedan drog jag ned till 10W och han hörde knappt någon skillnad. Det är mycket bättre att satsa pengarna på en bra antenn istället för ett slutsteg. Om man har hög uteffekt är det också mycket större risk att man stör grannarna.
Sen har vi ju då själva kabeln. Vissa amatörer anser att det är mycket viktigt med en kabel som ger låga förluster men just dämpning i antennkabeln är något som ofta överskattas. Ett litet räkneexempel:
Vanlig RG58 har en dämpning på 2 dB/10m/100MHz. En lägförlustkabel som t.ex. HFX 1336 som är betydligt dyrare har en dämpning på ca 0,75 dB/10m/100 MHz. Det är en skillnad på drygt 1 dB/10m (OBS vid 100 MHz) När man sänder på HF så använder man sig aldrig av frekvenser över 30 MHz så vid de frekvenserna blir skillnaden i dämpning max 0,5 dB / 10 m.
Men var och en får bedöma vilken kabel som man behöver och vad man har råd till.
Kort sagt: Om man ska använda kabeln till sändning på HF och kabellängden är 25-30 m kan du gott använda RG58. Vid kabellängder uppåt 100 m börjar det vara lite skillnad mellan en RG58 och en lågförlustkabel. Men där man verkligen märker skillnad är på långa kabellängder och höga frekvenser (VHF/UHF och uppåt)

En "Quick-n-dirty antenna" för 10m-bandet kan göras så här.

  • Ta en koaxialkabel som är 8-10 meter lång av typ RG58 (RG58, RG59, RG174 - det spelar inte så stor roll) och gör försiktigt ett snitt i plasthöljet på ca 3 m avstånd från änden.
  • Böj fram och tillbaka så att plasthöljet inte sitter ihop längre.
  • Dra isär plastisoleringen något (om det går, du kanske måste ta bort en bit av plastisoleringen helt enkelt) , ta sen en kniv och peta isär skärmen utan att skada mittledaren, dra sedan mittledaren "baklänges" ut genom hålet i skärmen. Kan vara svårt, men allt är inte lätt i livet... (du kanske måste skala av plasthöljet helt och hållet)
  • Sträck ut skärmen och mittledaren, ta fram måttbandet och klipp mittledaren och skärmen till 2,51 m längd. (skärmen ska var 2,51m och mittledaren ska också vara 2,51m) Du behöver inte dra ut skärmen ur platsisoleringen, isoleringen både skyddar skärmen samt gör så att antennen inte tjorvar sig så lätt. Det är bara bra om du kan ha den kvar.
  • Sätt en passande kontakt i andra ändan av kabeln. (En passande kontakt är en likadan som i din radio)
  • Häng upp antennen utsträckt i något oledande material. (t.ex. ett träd eller en trävägg). Om du kan få upp den på 3-4 meters höjd är det bra.
  • CQ!!

 

Du får långt ifrån perfekt SWR med en sån antenn, men den funkar någotsånär i alla fall. Perfekt att ha med sig ut på fisketuren/campingturen. Fördelen är också att du kan rulla ihop antennen i fickan när du ska hem.
Impedansanpassningen blir lite fel på det här sättet, egentligen ska man ha någon form av balun... men det är ju en "Quick-n-dirty antenn".
Du ska nog inte försöka att ladda på med någon kW i uteffekt på den här antennen, men håller du dig på max 5-10 W så går det bra. Du måste ha en bättre antenn med bättre SWR för att kunna köra höga effekter. Slutsteget i din radio kanske inte mår så bra annars.
Det finns risk för att materialet i antennen byter fas också - som det heter i fysiken... (det smälter)
Den här typen av antenn heter "kvartsvågsdipol" d.v.s. "spröten" är en kvarts våglängd lång.

Formeln för att beräkna hur långa "spröten" ska vara vid andra våglangder är:
längden (i meter) = ljusets hastighet (i km/s) / frekvens (i kHz) / 4. Om man ska vara riktigt noga ska man ta med en faktor som heter vågutbredningshastighet. Storleken på den faktorn beror på ledningshastigheten i antennwiren, det finns tabeller över vilken vågutbredningshastighet som gäller för olika trådtyper men om man använder vanlig FK 2,5mm2 elinstallationskabel till antenntråd är ett värde på 0,95 hyfsat bra. En god ide är att göra antennbenen 5-10 cm längre än det beräknade värdet och sedan använda en SWR--mätare och klippa av bit för bit av wiren för att trimma in antennen.

Ett exempel: Du ska göra en kvartsvågsdipol på 28Mhz/10m bandet.
Frekvensen väljs till 28360 kHz (SSB-centrum). Om man använder formeln till vänster och också använder korrektionsfaktorn för vågutbredningshastighet får man:
L = 300000 * 0,95/ (4*28360) = 2,51 m.

Man kan säga att "mother of all antennas" är dipolen.Dipol

Alla andra antenntyper är egentligen utvecklingar/invecklingar från den antenntypen, vissa mer lyckade än andra.

 

 

 

 

 

 

Några länkar som kan vara användbara  
   
Klubbar  
SSA (Sveriges Sändaramatörer)  
SK2AZ PARK (Piteå Amatörradioklubb)  
SK2HG Kalix Radioamatörer  
SK6IF Lysekils radioamatörer  
   
Företag  
Limmareds Ham Center  
Svebry Electronics AB Generalagent för Kenwood och ECO
Swedish Radio Supply Generalagent för Icom
Icom UK  
Yaesu  
Kenwood  
Mobinet Generalagent för Yaesu, Diamond antenner
Vårgårda Radio  
IMEX Fiber AB glasfiberrör/stavar m.m. - perfekt för antennbyggaren
   
Övrigt  
DX-Radio Pryltorg m.m.
Ham.se Pryltorg m.m.
ARRL American Radio Relay Leauge
AMSAT-SM Amatörradiosatelliter, svensk sida
QRZ.com Det mesta inom Hamradio som kan tänkas behövas + lite till
PTS (Post- och Telestyrelsen)  
   
   

Här är ett (mycket litet) urval av berömda (på ett eller annat sätt) personer som är/har varit radioamatörer:
Det kan ha smugit sig in nåt fel i listan av misstag, tyvärr. Av någon anledning är just detta "område" utsatt för rykten och skrönor...

Namn Callsign Yrke Anm
Percy L Spencer W1GBE Uppfinnare Mikrovågsugnen
Walter Cronkite KB2GSD Nyhetsankare  
Curtis LeMay W6EZV Militär, General Chef för SAC bl.a. under Kubakrisen
Priscilla Presley N6YOS Skådis m.m. Hustru till "The King"
Juan Carlos EA0JC Spaniens kung  
Marlon Brando FO5GJ Gudfader  
Bhumibol Adulyadej HS1A Thailands kung  
Yuri Gagarin UA1LO Kosmonaut Första människan i rymden
"Bob" Moog K2AMH Uppfinnare "The Moog Machine" (en gammal syntetisizer)
George Sweigert N9LC Uppfinnare En av uppfinnarna av mobiltelefonen
Jack Kilby W9GTY Uppfinnare En av uppfinnarna av mikrochipet
Erik Bergsten SM6DGR Programledare Programledare för Tekniskt Magasin
Christer Fuglesang SA0AFS Astronaut  
Augusto Pinochet CE3GP Diktator  
Jeana Yeager KB6LQR Pilot m.m. Första nonstopflyg. runt Jorden tills. med Dick Rutan
Dick Rutan KB6LQS Pilot m.m. Första nonstopflyg. runt Jorden tills. med Jenna Yeager
John Kraus W8JK Radioastronom  
Prince Albert II 3A0AG Prins och playboy  

Många av astrounauterna på ISS/MIR har också varit/är radioamatörer
Många av våra mest berömda forskare är/har varit radioamatörer.

  Anm.    
SA6AQP, SG6A, SI6W privat hemsida, under uppbyggnad    
PARK, Piteå AmatörRadioKlubb      
SK2HG, Kalix Radioklubb      
SK2AU, Skellefteå Radioamatörer      
FURA, Föreningen Umeås RAdioamatörer      
       
       
       

 





 

 

 

Parkinsonförbundet