Teleskop

Refraktorteleskop
Refraktorn är vad man brukar säga ett "vanligt" teleskop. En kikare är egentligen två refraktorer. Man tittar i ena änden och riktar den andra änden mot det man ska observera.
Det var en holländare som i början på 1600-talet upptäckte att man fick en förstorande effekt när man tittade på ett objekt genom två konvexa linser.
Refraktorteleskop finns i två typer: Akromatiska och Apokromatiska (APO). Utan att gå in på detaljer kan sägas att de Apokromatiska är bättre. De är uppbyggda med fler linser av olika glastyper så man kommer ifrån den kromatiska aberrationen som annars är en av refraktorns stora nackdelar.
Fördelar
- Enkel, tillförlitlig, stöttålig
- Tuben är sluten vilket hindar damm och skräp att komma in.
- Fungerar också som markkikare, bilden är rättvänd.
Nackdelar:
- Dyr. En 4,75" refraktor, t.ex. en Startravel-120 EQ3-2 kostar ca 5500 kr.
- Kan ha både sfärisk- och kromatisk aberration.
- Ganska otympliga.
- Ljussvaga, inte lämpliga vid observationer av ljussvaga objekt.
Reflektorteleskop (kallas även Newtonteleskop)
1668 uppfann Isaac Newton reflektorteleskopet. Han kom på att man kunde ersätta linserna i refraktorn med slipade speglar. På så sätt så kunde man tiillverka själva spegeln i vilket material man ville (nästan), huvudsaken var att spegeln hade ett reflekterande skikt. Då ljuset inte går igenom några linser någonstans i reflektorn slipper man mycket av den kromatiska aberrationen. Den kromatiska abberationen som uppstår kommer endast från okularet.
Förut användes silver som ytbehandling på speglarna men nu använder man aluminium som inte oxiderar så snabbt som en spegel av silver gör.
Fördelar:
- Största ljusöppninen per krona. En 4,5" reflektor kostar ca 2200 kr (Skyhawk-1145PM)
- Saknar kromatisk aberration, men kan precis som refraktorn ha sfärisk aberration.
- Bekvämt placerat okular (vid observationer av himlen)
Nackdelar:
- Går inte att använda som t.ex. fågelkikare, bilden är upp och ned.
- Känsligt för stötar.
- Tuben är öppen, det kan komma damm och skräp in i tuben.
Katadioptiska teleskop
Ett katadiopriskt teleskop (t.ex. ett Schmidt-Cassegrain som visas nedan) är ett komplicerat och dyrt teleskop (jämfört med en reflektor) men det har några väldigt fina egenskaper. När man säger att ett teleskop är katadiopriskt menar man att det har en sluten tub och är uppbyggt med en kombination av speglar och linser. Förutom Schmidt-Cassegrain finns även Maksutov-Cassegrain samt Visac.
Katadioptiska teleskop används av de allra flesta amatörastronomer. (Många har ju givetvis flera teleskop)
Ett exempel på ett bra katadiopriskt teleskop är Celestron Nexstar 4SE (4" Maksutov-Cassegrain) som kostar drygt 5000 kr. Då får man även motorstyrning och en databas med objekt att titta på. (Jag skulle vilja ha ett själv)
Jag anser helt klart att de katadioptiska teleskopen är de bästa. De är inte billigast, men man får å andra sidan ett väldigt fint teleskop om man väljer ett katadioptiskt. |