|
Jupiter, en jättelik vätskedroppe
 |
Credits: NASA |
|
Jupiter är den största planeten i vårt solsystem med en diameter på ca 143 000 km. Den yttre atmosfären är ca 1 000 km djup och temperaturen är ca - 140° C i molntopparna.
Ungefär 1 000 km längre ner övergår atmosfären gradvis i vätskeform. Det finns dock inget väldefinierat djup där detta sker.
På 20 000 km djup är trycket så stort att vätet övergår till "metallisk" form. I det här lagret är trycket 2-3 milj bar eller mer och det är mer än 6 000° C varmt.
Längst in har Jupiter en stenliknande kärna med ca 25 000 km diameter.
Jupiter består mest av väte och helium och har ingen fast yta egentligen utan alla övergångar är gradvisa. Därför är värdena bara ungefärliga.
Av detta kan man förstå att det är svårt att säga vad temperaturen m.m. är vid ytan, men man kan då i alla fall säga att den är ca + 70° C vid 10 bars tryck. (10 ggr Jordens)
Jupiter är (förutom storleken) med andra ord inte så olik en stjärna förutom det att Jupiter inte nått de temperaturer som behövs för att kärnreaktioner ska sätta igång i den. Se Stjärnors födelse.
Jupiter har 79 kända månar.
På den här sidan (av Scott Shepard) finns det data på alla månar i solsystemet.
Den mest framträdande detaljen på Jupiter är nog ändå den röda fläcken, den kan ses på bilden just söder om ekvatorn. Den upptäcktes av Robert Hooke i mitten på 1600-talet och har inte förändrats så mycket sedan dess. Tidigare troddes den vara en ö av fast materia som flöt omkring i ett hav eller liknande. Numer vet vi att den röda fläcken är en storm i Jupiters atmosfär. Hur den kan ha rasat i stort sett oförändrad i ungefär 350 år är däremot svårare att förklara, men många teorier finns.
Vår kunskap om Jupiter har ökat otroligt mycket med de rymdsonder som har sänts dit. Pioneer 10 och 11 var först, sedan kom Voyager 1 och 2. Ganska nyligen besöktes Jupiter också av sonden Galileo, den får nog betraktas som en av de mest lyckade rymdsonderna hittills.
Jupiters fem 4 största månar som upptäcktes av Galileo Galilei 1610 är Io, Europa, Ganymedes och Callisto.
Fysikaliska data
|
Antal månar |
64 |
** |
Flykthastighet vid ytan |
59,5 km/s |
|
Siderisk omloppstid |
4331 dygn |
11,86 år |
Rotationstid |
9,92 timmar |
|
Perihelieavstånd |
4,9504 AU |
1 AU = 150 000 000 km |
Aphelieavstånd |
5,4581 AU |
1 AU = 150 000 000 km |
Inklination |
1,3° |
relativt ekliptikan |
Volym |
1,43 x 10E15 km3 |
1321,3 x Jordens |
Massa |
1,90 x 10E27 kg |
318 x Jordens |
Diameter |
142984 km |
vid ekvatorn |
Medeldensitet |
1,32 kg/dm3 |
|
Temperatur, medel |
- 110° C |
vid ytan* |
Max skenbar magnitud |
-2,9 |
|
|
|
|
*) Jupiter har ingen fast yta. Ytan definieras som den nivå där atmosfärtrycket är lika med 1 bar.
**) För att få räknas som måne ska himlakroppen ha en diameter på ca 1 km.
|


|