Namnkonventioner

Planeter (och Pluto)

Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus är romerska gudar.

Merkurius är handeln och köpmännens gud,
Venus är kärlekens gudinna, Mars är krigets gud och Saturnus är jordbrukets gud.
Jorden (The Earth på engelska, Terra på latin) kallas så för att den ser ut att bestå av mest jord om man tittar på den (antar jag) :-D
Mars är krigsguden, den ser blodröd ut ibland...
Jupiter är gudarnas konung i romersk mytologi, motsvaras av Zeus i den grekiska mytologin.
Saturnus var en populär gud i Rom. (antar jag) Han förknippades med bl.a. mat och dryck och det hölls stora fester till hans ära.
Uranus upptäcktes av William Herschel 1781. Han ville själv kalla den Georgium Sidus (latin för George's stjärna) för att hylla Kung George III. Så småningom antogs namnet Uranus.
Uranus är den namngiven efter alla andra gudars fader i den grekiska mytologin - Uranos, himmelsguden.
Neptunus är havsguden i romers mytologi.
Pluto är det romerska namnet på grekernas gud Hades. Hades är underjordens och/eller rikedomens gud.

Månar

Nya månar som upptäcks namnges genom att först ge månen ett provisoriskt namn, t.ex. S/1999 U 3. (namnet är rent påhittat av mig)
Prefixet S säger att det är fråga om en naturlig satellit (R betecknar en planetring)
1999 betyder att månen upptäcktes 1999.
Suffixet U anger vilket planet som månen rör sig omkring. (Merkurius = M, Venus = V, Saturnus = S, Uranus = U o.s.v). .
Siffran efter suffixet (3 i det här fallet) är ett löpnummer.

Om man exempelvis upptäckte en ny måne runt Saturnus i dag (april 2008) och det är den första för i år skulle den få heta: S/2008 S 1.

När det gäller månar som har varit kända sedan länge har de namn efter diverse mytologiska figurer. Uranus månar är ett litet undantag, de har namn efter figurer i Stormen och En midsommarnattsdröm av William Shakespeare.

Formationer på andra himlakroppar

På Merkurius har många formationer fått namn efter astronomer och radarobservationer (mycket av utforskningen av Merkurius har skett med radar) samt (när det gäler raviner) skepp hos många forskningsresande på Jorden.

På Venus har många formationer namn efter olika gudinnor från olika mytologier. Några få undantag finns, t.ex. Maxwell Montes (de har fått sitt namn efter James Clerk Maxwell, en brittisk fysiker).

På Mars finns det så många namngivna formationer så där kan man inte säga att de har fått namn efter något särskilt system. Där har man i stället fått tänja kreativiteten till sitt yttersta.
När det gäller kratrar så finns det såna godbitar som Byske, Falun och Jörn.

Formationer på andra himlakroppar

Kometer

Astronomerna har genom åren haft lite varierande metoder att namnge kometer. För länge sen namngav man kometer helt enkelt efter "upptäckaren" eller den som räknade ut kometens bana. Halleys komet är namngiven efter Edmund Halley som visserligen inte upptäckte den, men han räknade ut dess bana.
Detta sätt att namnge kometer användes till i början av 1900-talet då man började med att namnge kometer efter dess tre oberoende upptäckare.
En komet med bara svenska upptäckare kunde då heta t.ex. Svensson/Andersson/Jonssons komet.

Kometerna har numera "tekniska" namn så att en komet skulle kunna heta något så charmerande som "P/2004/B12" vilket betyder:

Prefixet P betyder att kometen är periodisk. C är icke-periodisk, D är en splittrad och X är en komet som man inte har kunnat bestämma banan på.
2004 är året för upptäckandet
B är "halvmånaden" för upptäckandet. Här avses alltså andra halvan av januari. Lite grovt sett är det dag 1-15 som är första halvan och 16-30 som är den andra. (beroende på vilken månad och hur många dagar det är i den förstås)
12 är ordningsnumret (löpnumret) för (i det här fallet) periodiska kometer upptäckta under andra halvan av januari 2006.

Kometerna har alla ett "tekniskt" namn, men de större brukar även ha namn efter upptäckaren eller liknande. Exempelvis McNaughts komet "The Great Comet of 2007" som kunde ses i januari 2007 (se bild) som tekniskt sett heter C/2006/P1.
Det betyder att den var den första icke-periodiska komet som upptäcktes under första halvan av augusti 2006. (bokstaven "I" används inte)

Asteroider

Asteroider och småplaneter namnges på liknande sätt. De har alla en teknisk beskrivning och vissa har även ett "vanligt" namn.
När asteroiden upptäcks ges den först ett provisoriskt namn som t.ex. 2004 MN4.
2004 är året för upptäckandet, M är "halvmånaden" för upptäckandet på samma sätt som för kometer och N4 är ett löpnummer.
När asteroiden har observerats så många gånger att den har fått sin bana känd, får den en sifferbenämning, i det här fallet med 2004 MN4 fick den benämningen 99942.
Sen får upptäckaren möjlighet att ge asteroiden ett namn. Det ska godkännas av IAU så man kan inte kalla den riktigt vad som helst.
I fallet med 99942 2004 MN4 visade det sig att den var på kollisionskurs med Jorden så man döpte den efter Apep, förgörandets gud.
Apep's grekiska namn är Apophis så den heter numer 99942 Apophis. Om det inte ringer nån klocka, titta på sidan om Near-Earth Objects.

Här finns en länk till Wikipedia där du kan läsa om hur man ger (och har gett ) namn åt planeter, månar och formationer på dessa.