|
Venus, jordens tvilling
 |
|
Venus är den andra planeten från solen räknat och brukar ibland kallas för Jordens tvilling.
Då tycker jag att man inte kan ha så höga krav på faderskapstestet för Jorden och Venus har inte mycket gemensamt.
Venus är ungefär lika stor som Jorden och uppbyggd på ungefär samma sätt men där slutar likheterna.
På Jorden har den mesta koldioxiden blivit bunden i fast form (kalksten) medan den på Venus har stannat kvar i atmosfären som numer består nästan enbart av koldioxid. Koldioxid är som bekant en växthusgas så temperaturen har stigit till ca +460°C ganska jämnt fördelat över hela planeten.
Atmosfären är också väldigt tjock, nere på ytan är trycket ca 90 jordatmosfärer.
Längre upp så driver svavelrika moln omkring och kan nog lämna regn av svavelsyra men regnen når inte ned till ytan p.g.a. temperaturen. Ytan är därför en stenöken.
Venus är det starkast lysande objektet på himlen förutom Solen och Månen beroende på att molnen reflekterar solljuset.
Optiskt kan man bara se de tjocka molnen så ska man utforska ytan på Venus måste man göra det med radar. Venus har sedan tidigare blivit bra kartlagd med jordbaserad radar men på senare år har rymdsonder gjort det väldigt mycket bättre.
Venusdygnets längd
Man brukar se lite olika uppgifter när det gäller längden på Venus dygn och år, t.ex. att Venus dygn är längre än Venus år. Det beror (för det mesta) på att ibland kan den sideriska rotationstien anges (vilket är rätt tycker jag) eller så kan det upplevda dygnets längd för en betraktare på ytan anges. Och det är väldigt stor skillnad på de sätten.
Med siderisk rotationstid/omloppstid menar man alltså ett objekts rotationstid/omloppstid i förhållande till stjärnorna. Den sideriska rotationstiden är därför objektets "verkliga" rotationstid.
För en betraktare ute i rymden (som ju tittar på den sideriska rotationstiden/omloppstiden) är Venus rotationstid omkring sin egen axel längre än omloppstiden runt solen. (Venusdygnet är längre än Venusåret.)
En betraktare på Venus yta upplever det dock inte så, de som finns på planeters yta har en tendens att kalla tiden det tar för solen att "gå ett varv" är ett dygn. :)
Venus rotation är retrograd (den roterar år "fel" håll) så för en betraktare på Venus yta innebär det att solen stiger upp i väster och går ned i öster. Ett Venusdygn (tiden mellan solen står på samma ställe på himlen) för en betraktare på ytan är ca 117 Jorddygn långt, alltså mindre än ett Venusår.
Ett annat sätt att ange omloppstid som man ser ibland är synodisk omloppstid. Det ska inte blandas ihop med siderisk omloppstid utan är något helt annat.
Med synodisk omloppstid menar man tiden mellan två oppositioner (eller konjunktioner) med planeten/månen i fråga sedd från en viss kropp, vanligen Jorden. Det har alltså egentligen inget med objektets verkliga omloppstid att göra, utan bara hur det ser ut sett från Jorden.
Månens synodiska omloppstid är alltså tiden mellan två likadana faser, t.ex. tiden mellan två nymånar. Den är 29,53 jorddygn medan den sideriska omloppstiden (den verkliga omloppstiden) är 27,32 jorddygn.
När man talar om astronomiska objekts rotationstid/omloppstid och inte säger något annat, är det den sideriska rotationstiden/omloppstiden man menar.
Fysikaliska data
|
Antal Månar |
0 |
|
Flykthastighet vid ytan |
10,46 km/s |
|
Siderisk omloppstid |
224,7 dygn |
|
Rotationstid |
ca 243 dygn |
|
Perihelieavstånd |
0,7184 AU |
1 AU = 150 000 000 km |
Aphelieavstånd |
0,7282 AU |
1 AU = 150 000 000 km |
Inklination |
3,39° |
relativt ekliptikan |
Volym |
9,38 x 10E11 km3 |
0,857 x Jordens |
Massa |
4,87 x 10E24 kg |
0,815 x Jordens |
Diameter |
12074 km |
vid ekvatorn |
Medeldensitet |
5,204 kg/dm3 |
|
Temperatur, max |
460° C |
vid ekvatorn |
Temperatir, min |
460° C |
vid ekvatorn |
Amosfärtryck vid ytan |
93 bar (93 MPa) |
ungefär 95000 mbar |
Max skenbar magnitud |
- 3,8 |
|
|
|
|
|


|